Senaste inlägget?

Ja, vänner. Vad har hänt sen senaste inlägget om mitt nya liv?

soffa.alkohol.choklad.bakis.pizza.snus.

Bra start va?

Simon och min deal efter nyår:
Nu gäller det. Vi är otränade, blekfeta och snusande.

Det är dags att ändra på det!

Följ med spänning!

Fylleblogga!

Så, vänner, ursäkta eventuella stavfel.

Nu sitter jag här framför datorn, efter "familjefest" hos Simons moster och man.
Det bjöds på god mat, mycket vin och Wiskey av finaste sort!

Simon och Thea sover som stockar, och själv är jag för påverkad för att sova.
Julen är över, mat- och alkoholfrossandet likaså.

Årtiondets julkort, sms:et, är ivägskickat till vänner och familj.

Och nu återgår jag till strävan efter snygg kropp och normal skalle. Imorgon ska jag till gymmet, och köra stenhårt. Bort ska ris-alamaltan och chokladen.

Gott slut. Hörs snart igen!

Grattis på födelsedagen.

Natten var HEMSK. Thea har haft så ont i magen, och haft feber. Stackars liten!
Trasan Sara släpar sig upp halv sju efter en riktig vaknatt!
Och i morse försvann Simon iväg. Han var borta i några timmar, och när han kom hem beordrade han mig att ligga i sängen och blunda.

En kvart senare var värsta picknicken uppdukad på vardagsrumsgolvet! :D
Supermysigt med tända ljus och allt.
Så en kanelbulle och en blåbärspannkaka senare försvinner han iväg igen.
När han kommer hem har han med sig min present, en supermysig morgonrock.
Den är så mjuk att jag knappt kan fatta det.
Han sa att jag ju klagat på att det är så kallt när man skall ur sängen på nätterna till Thea. Nu behöver jag inte frysa mer.
Lite skum färg, mellanting mellan rosa och lila, men den passar mig sjukt bra.
Måste hitta nån tröja i den färgen. :D

Snart kommer Syrran och hälsar på för att gratta. Så får man mer presenter. Jag har bakat kolakakor till Elis mamma och Rolles mamma igår lite panikartat när jag fick reda på att de köpt julklappar till oss.

Jag blev lite irriterad, tycker att man pratar om sånt innan om man ska köpa till varandra, så bra känner vi ju inte varandra att det är självklart.
Satte ju oss i en knepig sits då vi inte köpt nåt. Inte för att jag inte vill byta julklappar, men vill veta sånt i förskott. Inget skall bara antas, om ni fattar!
Men hur som helst, kakor blev det, i fina glasburkar, tackar Siri för det tipset.

På tal om recept så såg jag på Leilas Jul igår på fyran. Hon är fan en bra tv-kock.
Hon gjorde egen smaksatt snaps. Här kommer recepten, jättelätt, kul present också!


Vanilj- och citronsnaps
Förberedelsetid: 5 min
Färdigt på: 7 dagar
Ingredienser
Till 1 flaska:
750 ml vodka
2 msk strösocker
2 st citroner
1 st färsk vaniljstång
Gör så här:
1. Fyll vodkan i en fin flaska.
2. Häll ner sockret, skala citronerna så att det blir ett långt skal.
Tryck ner skalet i flaskan. Dela och lägg i vaniljstången.
3. Skaka och låt stå i 1 vecka. Färdigt!

Lakritssnaps
Förberedelsetid: 5 min
Färdigt på: 7 dagar
Ingredienser
Till 1 flaska:
750 ml vodka
2 msk strösocker
2 st färska lakritsstänger
Gör så här
1. Fyll vodkan i en fin flaska.
2. Häll ner sockret, tvätta och stoppa i lakritsstängerna.
3. Skaka och låt stå i 1 vecka. Lyft ur stängerna. Färdigt!

Hoppas ni alla får en underbar julafton, jag bloggar nog igen på annandagen.

Hörs då!

I Wish U a mery X-mas... *nynnar*

Julen är här, kära läsare!
Tända ljus, julmusik, mystik, tomten, brasa i öppna spisen, kolakakor...
Nu har sista satsen kolakakor gräddats klart i ugnen, sista presenten är inköpt och inslagen och förväntan ligger och ruvar i hörnen. Julen är min favorittid på året.

Imorgon fyller jag 24 år. Morgonen blir lugn, och mysig. Vid tretiden går hela lilla familjen bort till Simons föräldrar och fikar på en supergod födelsedagstårta med ananas och choklad. Vi myser och umgås och klär granen. Lagom till midnatt blir skinkan klar och då smygsmakar vi varsin skinksmörgås.
Sen sover vi, tills morgonen nalkas, då vi alla smyger upp på övervåningen när det fortfarande är mörkt ute. Vi äter frukost med tända ljus och betraktar hur dagsljuset smyger sig fram över Sundbyberg.

Vid tio åker jag, Simon och Thea in till söder, till min kära syster, där vi stannar i några timmar, byter klappar och umgås. Sen, lagom till lunch, åker vi tillbaka till Simons föräldrar och sätter oss ner till årets första julbord.

Hela Simons familj, nästan, kommer att vara där. Ca 25 personers sorl upptar luften, samtidigt som det smakas på allt.
Underbart!

När sista biten är uppäten, och glasen tömda, åker de flesta vidare. Och vår lilla familj, Simon, Thea, Simons mamma och pappa, Simons syster Erika och Simons morfar Ingemar, tittar på Kalle Anka. Och efter det delas det ut klappar.

På Juldagen åker vi till Simons moster där de har en familjefest. Vi partar tills vi inte orkar mer och sen åker vi hem.
Och Julen är över.

Men det här året är annorlunda. Simon är ledig. Hela januari.

Ville bara passa på att tacka mina underbara "mammor" som inte bara kom ihåg min födelsedag utan till och med köpte presenter till mig! Tack, ni förstår nog inte vad det betyder för mig.
Jag har nästan aldrig haft nära vänner, och med risk för att låta hela patetiskt, så känns ni alla nära, trots den korta tid som vi känt varandra.

Och Erika, längtar du lika mycket som jag tills på måndag?

Full sambo

Ja, äntligen händer det.

Simon är alltid hyfsat skötsam.
Han hade jobbparty igår. Kl 2 på natten vaknade Thea och ville ha mat.
Jag matade, och tittade undrande ut genom fönstret, ut i natten.
Ingen Simon. Var är han?
Vi pratar om killen som "aldrig är full på jobbgrejer" enligt honom själv.
Hans syster viskar om annat, men hur som helst, kl halv fem krashar killen in genom dörren.
Han var full, tyckte jag, men inte redlös. Han klädde av sig, och kom och la sig.
En kram avslöjade en snusmumrik. Haha, och han som sa att han inte skulle snusa. Men men, gula tänder och en nöjd Simon.

Han pratade på om kvällen, så där som man gör när man glömt allt hyfs. Oftast vill ju den som varit hemma sova vid det här laget. Nu när han var hemma kunde jag äntligen slappna av.
Har svårt att sova utan honom.
:D

Allt hade gått bra, de hade haft en vinprovning med Folke, Simons pappa. Och sen hade de gått vidare till Obar och sturehof.
Och druckit champanj hela kvällen! :D Skön firmafest, eller?
Varför jobbar man inte på ett sånt jobb?

Men när Simon har pratat en stund börjar han sluddra. Och sen börjar han prata om hur mycket han älskar mig. Haha, jag kunde knappt hålla mig för skratt, det var en textbokfylla.
Haha, känslosam och med tungan på vift, utan kontroll.
Han var för rolig.
Men tyvärr blev det värre sen, för sen mådde han dåligt.
Och rusade ut på toaletten.
Stackare!

Så där, Erika. Nu har han gjort bort sig, på en firmafest och allt.
Och så där mammor som var med i fredags hemma hos Siri, nu har Simon också en fyllehistoria att berätta, han som alltid har kontroll.

Och förresten, angående att ni trodde att jag var den värsta när det gällde att festa. Det är jag, men jag har druckit för mycket i mina dar, och tar det nu citron, så att säga.
Men om jag skulle vilja, så skulle jag lätt supa er alla under bordet. Haha, vi får ta det när vi skall ut på riktigt!

SImon mådde inte superbra direkt i morse, stackaren. Och sen drog han till jobbet i en taxi, fortfarande full, typ.
Ikväll har vi barnvakt, så tanken är en kväll full av barnförbjudna saker, men känner jag min älskling rätt så blir det sova sova sova.

hörs imorgon!

Systers 40-årsfest!

Jajamen, så gammal är hon, min kära syster.
I lördags så firade hon med vänner och familj, dvs jag.
Kl 1600 var vi vid hennes port.
Och en sak ska ni ha klart för er.
Min syster hon kan laga mat, hon.
Det bjöds på fläskfilégryta med ris, glögg, vin och glass.
Syrrans vänner består mest av hennes handbollslag, ett par gamla vänner från förr i tiden och Rolles(hennes sambo) fotbollsvänner.
Handbollslaget är högljutt på helt andra dimensioner än vad vanliga människor är vana vid. Jag skojar inte när jag säger att de tillsammans skulle kunna spräcka fönsterrutor.
Syster yster var så fin i en svart klänning, och hon var lite nervös över att det skulle komma så mycket människor, skulle alla få plats? Och i sovrummet var Lejonkungen påslagen för alla små människor(barn; för er som inte har små människor).
Fyra eller sex ungar var samlade där, fullt busandes på sängen, tillsammans med en "mamma/fyllechaufför".
Hon höll koll på ungarna medans alla andra hade kul. Jag lovade mig själv där och då att aldrig vara en sån mamma. Fy fan, va trist.
Simon hamnade därinne med Thea ett tag, mest för att han gillar Lejonkungen! :D

Sen skulle han natta Thea. Efter ca 40 minuter börjar jag undra var han är.
Jag kommer in i gästrummet, och jajamensan, där ligger han utslagen tvärs över 90-sängen, med en hand på Thea. De sover som stockar båda två!
Haha, jag kunde inte sluta skratta åt hela scenen.
Då åkte vi hem.
Söndagen tillbringades hemma.
Runt fyra kom Simons föräldrar förbi och fikade, och även en vän till mig, Therese, kom förbi. Supermysigt, tända ljus, glögg, kolakakor(hemmabakade)...
Jepp, Erika, synd att du inte var här. En kolakaka hade inte suttit illa, va?
Tyvärr blir det inga bilder, då vår kamera är inlämnad till lagning så här lagom till Jul.

På tal om Jul, det är bara *räknar efter*...7 dagar till jul! Underbara högtid som inte betyder någonting annat för mig än familj. Ingen religion, inte presenter, inget sånt spelar roll, bara familj.
Jag längtar, i mitt glöggälskande hjärta.

Och januari blir fullt upp.
Vi har namngivningsceremoni den 13:e, Sophies lilla Tilde har dop den 12:e, David och Emmas lilla Alicia har dop sista helgen och Simon är hemma hela månaden. Underbara liv!

Thea har vänt sig om för första gången i fredags. Det var så kul, hon låg på rygg, och sen helt plötsligt så snurrar hon runt, ungen var mer förvånad än alla!
Hon hade ett så roligt ansiktsuttryck! Typ: "What happend? What?!"


En roligt sak som hänt idag var att vi var på öppna förskolan i solna och gjorde hand- och fotavtryck på de små liven. Tyvärr var jag tvungen att gå vid halv elva då jag skulle till BVC med Thea.
Och idag blev hon vaccinerad.
Stackars lilla, hon skulle få ett stick i varje lår.
Hon låg med tutten i munnen som tröst.
Hon kände nog inte sticket i första låret, men sen när barnmorskan sprutade in vaccinet, stirrar ungen på mig, och sen blir hon röd som en tomat i ansiktet. Och sen kom det; illskriket!
Vad gör ni med mig?, verkade hennes stora tårfyllda ögon säga.
Nästa stick bara förlängde smärtan. Oj oj, idag var det synd om henne.
Men det är ju för hennes bästa!


Ikväll skulle jag och siri gå och träna.
Jag lämnade hemmet vid sju och gick bort till SATS i Sundbyberg.
Och det var superkul!
Siri var jätteduktig. Hon kämpade på sjukt bra, jättebra hållning och allt. Värsta proffset. Det var så skönt att röra på sig lite. Now its on!

Haha, säger jag varje måndag.

Kram på er alla, vi hörs snart igen!

Kära Syster - Grattis!

Hej Syster.
Jag ville bara berätta hur glad jag är att du finns i mitt liv.
Du är helt underbar.

Jag tänkte ringa, men ville faktiskt inte störa dig och din pojkvän på er romantiska middag!

Hoppas ni hade det underbart!

Stora kramar från Familjen Häggblom-Larsen!

Helgen var inte som förväntat!

Hallå alla pepparkakor.
Julen närmar sig med stormsteg och självklart har jag inte köpt en enda julklapp.
Jag har shoppat lite på nätet, men tills de levereras så räknas det inte! :D
I år blir det billiga julklappar då vi är fattigare än vi någonsin varit, pga en underbar lite plutt som kostar massor med pengar. Och en säkerhetsdörr, som också den kostade massor med pengar. Men vad gör man inte för familjen och säkerheten?

Jag har börjat föra kostdagbok, mina vänner, och det är inget roligt. Vad sägs om den här hälsosamma dagen(lördagen)?

Frukost: gröt
Mellis: 15 vindruvor
Lunch: 1 lättostkaka
Mellis: halv omelett, med ost och bönröra
Kvällsdag: klyftpotatis, fläskfilé, bea-sås
Extra: 5 handfullar micropopcorn, 60 gram mörk choklad

Skönt att man håller igen så här innan nyårsfesten.
Haha, jag kommer inte att komma i mina kläder snart.
Och killen min klämmer på extraringarna och berättar hur mycket han älskar dem, vilket drar ner motivationen en aning.
Men ny vecka, nya löften att bryta.

Igår skulle jag och min kära syster handla julklappar. Jag var sjuk. Så dagen tillbringades i soffan med familjen, filmer OLAGLIGT(!?) nedladdade från nätet och sömn.
Vi såg Stardust, en vacker film om en fallen stjärna. Den var helt ok, bra skådespeleri, men lite framtvingad story. Vi såg även Cars, som sög riktig balle.

Thea verkade trivas!

Och min älskling lekte fram en snygg bild i Photoshop på mig, som jag nu har som presentationsbild! *pekar åt höger*

Äntligen - den ultimata födelsedagspresenten!

En bloggande kamera - I love it!

Nån med mycket pengar - give me! :D


Casio Exilim Zoom EX-Z1080

trött...

Tröttheten är förlamande.
Jag vaknade idag, efter en hemsk, sparkig, skrikande, klösande natt med en stackars lite bebis med magont. Hon har så ont, att det enda som hjälper är att ligga bredvid och nutta tutte. Lillan.... synd om henne.
Jag och Simon tittade på varandra, och började sen jämföra påsar under ögonen.
Shit, va vi är slitna. Han jobbar ihjäl sig, och kommer sen hem till en sjuk trött trasa som behöver avlastning med Thea.
Jag vet att han också är trött.
Och jag går hemma med en kolik-återfall-bebis.
Nu börjar det bli svårt att hämta kraft från hennes leende.
Nu försvinner den glädjekällan snabbt, batteriet laddas inte med samma mängd.
Glädjekällan ligger för tillfället och grymtar i sin säng, på mage. Det är det bästa sättet att få ut hennes gaser. Men hon är inte nöjd, I´ll tell U that! :D
Nu har Simons syster börjat blogga också, skall bli kul att följa HENNE.

Syster Yster, det blir inget imorgon, jag har fortfarande feber. Tyvärr.
Stor snorig kram från Sumpan!

julshopping i helgen - or not?

Ja, julshopping med syster var planen.
Idag vaknade jag utan röst, livet ler mot mig.
Och jag kan inte tacka, bara le ironiskt tillbaka.
Om jag är frisk på lördag, så kommer det att innebära att jag får tillbaka hoppet om mitt liv :D
Alltså, hela dagen har tillbringats i soffan med ett jävla migränanfall.
Varför är livet så här?
Fan, jag är glad att det snart är jul, så att Simon blir ledig. Då slipper jag bara vara en mamma hela tiden. Jag älskar lillan över allt annat, men jag vill bara ha lite egentid, all tid nu tillbringas inom dessa fyra väggar. Jag menar, HERREGUD, jag är exalterad för att jag skall ner till Hemköp och handla ikväll, utan en extra bebis fäst vid höften, the liberty! :D

Och när jag är sjuk så kan jag ju inte ens träffa "mina" underbara mammor, och åtminstonde få prata med vuxna.
Men nu när jag tappat rösten så kan jag inte ens snacka med Simon.
Jag känner mig totalt isolerad.

Varför kan inte livet vara lätt?

Nyckeln har kommit tillrätta.

Jag skulle lägga en lapp till killen som är ansvarig, för jag vågade inte prata med honom.
Men just som jag stuckit ner lappen i hans brevinkast så öppnar han dörren.
Det visar sig att killarna som skall installera dörren har den sista nyckeln.
Hur skönt som helst.
Så vi har nycklar. Alla nycklar. Och Simon hade rätt, som vanligt.
Det börjar bli tröttsamt.

Och jag är fortfarande sjuk, hatar det!
Feber och halsont och allt annat.
Kan inte lämna lägenheten och börjar känna mig som en eremit.
Glöm inte mig bara för att jag är borta för tillfället. :D

PS.

Och förresten, det är den andre dec, och jag har redan snusat och ätit glass.
I suck.

Vem är jag?

Ibland undrar jag varför man är funtad på ett visst sätt.
Jag har en tendens att glömma bort saker. Och att tappa bort saker, fråga bara Simons syster, henne tappade jag bort på en nattklubb för ett tag sedan.

Vi ska byta dörrar till vår fastighet.
Detta innebär nya nycklar.
Jag fick tre nycklar av killen som är ansvarig.
Detta är jag säker på.
Jag behöll en, och gav två till Simon.
Detta är jag säker på.

Idag bad jag honom att ta med extranyckeln till sina föräldrar.
Då tittar han på mig som ett frågetecken. "Vilken extranyckel?"
Jag känner direkt ångesten knyta ihop magsäcken. Jag fick nästan ett anfall.
Direkt började jag tjafsa med honom, försvarsinriktad som in i helvete.
Han hade minsann fått två nycklar, det var inte mitt fel att han inte kommer ihåg det.
Till saken hör att Simon är väldigt bra på att hålla reda på saker och ting, och jag är superdålig.
Det är min absolut sämsta egenskap, denna nonchalans inför såna här saker.
Jag hade ingen business i att hoppa på honom. Men jag blev bara så rädd, rädd att jag gjort bort mig IGEN.
Det är inte första gången detta händer. Jag har supit bort nycklar, tappat nycklar från broar, lagt nycklar på tunnelbanan osv hela mitt liv.

Och problemet är att jag inte kan lita på mig själv. Jag är säker på att jag gett Simon två nycklar, men jag KAN INTE vara säker. Jag kan ALDRIG vara säker, och jag litar på Simon mer än mig själv.

Det är inte ens ett skämt, jag är livrädd för att glömma Thea nånstans.
Och om inte jag litar på mig, hur skall jag då begära att Simon skall lita på mig?
Jag vet inte vad jag ska göra nu. Klockan är halv ett på natten, Simon är hos sina föräldrar med Thea för att jag skall få sova bort min sjukdom, och jag har letat sen de gick vid tre.

Min värld känns helt svart, och det känns kanske som att jag har värsta minsta problemet, men detta är en jättejobbig kväll. Jag känner mig helt värdelös.
Jag duger verkligen inte till för nåt.

Trasig är vad jag är, när jag inte verkar kunna värdesätta andra människors rädslor och ta hänsyn.

Och när jag hämtade ut nycklarna skrev jag ett papper på att jag tagit emot dem.
Och nu i efterhand, varför fan tog jag inte ett kvitto på det?
Imorgon ska jag ner till killen som är ansvarig och kolla med honom att jag verkligen fick tre nycklar.
Dörrarna installeras i veckan.
Och nyckeln går till hela fastigheten. Idiot!

Simon är världens underbaraste och tröstar mig, trots att jag vet att han tycker att det är jobbigt att nycklar är på vift. Han är världens finaste.

Och alla, it does not get more real than this!