Var är flikkan?

Var är flikkan? Mina bloggläsande vänner och familj undrar.
Bloggandet sker sporadiskt, och nu skall jag avslöja varför.
Jag skall föda barn! Chockerande, va?
Jag har aldrig varit mer rädd i hela mitt liv.
Jag är väldigt inåtfixerad just nu, och har inte tankarna på annat än stundande förlossning!

Men nu är det på allvar. Jag har sammandragningar nästan varje dag, och idag var det väldigt mycket. Pojken drog med mig ut på en promenad runt sjöarna. Det är nämligen så att falska värkar, träningen inför förlossningen, försvinner när man rör på sig. The real deal försvinner när ungen kommer ut. Så efter det bestämde vi att vi skulle ta med oss Camilla och åka till Vaxholm.
Här kommer en bild på mig, värpandes:

Pappan kan skada barnet!

Pappan skadar barnet!

Men herregud, vilken parant dam, hon hävdar på fullaste allvar att "det finns många urdåliga pappor som sticker iväg till kompisar och kanske super...Därför är det många småbarn som också får smisk av sina fäder."

Read it and weap!

pannkakor

Antal pannkakor jag ätit sen i morse: 7 st. Med smör och socker. Jag VET, jag är äcklig. Men det är det enda jag får ner.
Mitt liv är sjukt tråkigt. Idag, till exempel, har jag varit på promenad till Myrornas för att köpa några böcker. Mycket spännande! *stön*
Nån - kom hit och dra ut ungen, så det händer nåt!

Haha, läs denna!

Fixerad bebis!

En fixerad bebis, nu då!
Alla som inte vet vad det betyder: förlossningen närmar sig!
Huvudet på ungen sitter fast i mitt bäcken.
Jag bokade in en ny tid hos barnmorskan, den 3:e, men hon trodde inte att vi skulle komma på den.
Jag blev euforisk, gled ner på Hemköp och handlade en påse gifflar och tryckte i mig. Haha, den enda njutning nu!
Kolhydrater är underbart!
:D

Jag har enligt barnmorskan gått upp totalt 4 kilo!!!
Så jag gled hem och provade mina vanliga favoritjeans.
Här kommer en bild, måste skryta lite:

Jobba, jobba, jobba!!

Idag startade dagen runt halv tolv. Jag "välte" mig ur sängen och såg ett sl-kort på hallgolvet, på vägen till toaletten. Jag reflekterade inte mer över det, utan gick runt i "dimman" i en timma till. Åt snabbt lite frukost, spagetti och korv, framför datorn där jag uppdaterade mig i bloggvärlden.

Efter att ha diskat och slängt in en tvätt i maskinen, duschade jag och klädde mig. Återigen såg jag sl-kortet på golvet i hallen.
Denna gång reagerade jag. Jag plockade förvirrat upp det.
Det tog en blick på telefonen, ett sms, innan jag inser att det var Erika, Simons syster, som släppt den genom brevinkastet på morgonen nån gång, när jag låg i min dimma.
Helt förvirrad är man som gravid, kan jag informera om. Hål i huvudet, är ett uttryck som betyder nåt för en höggravid, och dem runt henne.

Sen bar det av till stan.
Jag gled in på jobbet och hälsade på alla. Sen fick jag snabbt uppdaterad info.

<-----Lina skall sluta, Rami skall sluta, receptionistansvarig skall sluta. Det är helt sjukt, jag har varit borta i 2 månader, och redan kommer hela personalstyrkan att vara utbytt. Detta är SATS i ett nötskal. Jag möter en stressad chef, Henrik, vars första fråga är: "Hej du! Öh, du har inte lust att jobba sista veckorna?"

Och min första tanke var: "ja, ja, ja!!!!"

Jag var tvungen att ringa Simon och be honom påminna mig OM varför jag inte skulle jobba!

Just det, barnet mår inte bra av stress. Men Gud vad jag var sugen.

Jobb ger mening, jag är så trött på att känna mig meningslös, det föder en äcklig känsla av hopplöshet. Men efter ett samtal med Lina kände jag mig bättre, då hon gav mig ett jobberbjudande, eller närmare bestämt: "När du är klar med mammaledigheten kan du ju jobba med mig!" Det kändes bra.

Mitt ego växte ännu mer när jag drog förbi Balance och träffade upp Alex för en snabb fika, fick en stor kram och ännu ett liknande erbjudande. Alex och jag jobbade ihop på Stureplan innan han fick ett erbjudande från Balance. Han försökte dra med mig redan då, men trots att jag var på intervju, så vågade jag inte. Trygghetsnarkoman, det trodde jag aldrig. Men så var det.

Dexters pappa - vem ÄR du?

Kommentar:
Dexterspappa sa...
"Hmmm.. om man bloggar får man kanske räkna med att folk man inte känner läser ens alster, annars kan man ju skicka mail till sina kompisar och berätta vad man vill.Känns det läskigt att ha en exhibitionistisk ådra som vill sprida sin gospel, men ändå vilja ha koll på vilka som läser?"

Jag - en exhibitionist?
Jajamen, till skillnad från Lusse, som har lätt ångest över sitt livsutlämnande, så gillar jag att synas, trodde jag!

Men kommentaren, den första från en okänd, gjorde mig lite skakis. Hade nån annan hittat min lilla blogg?
Hur? När? Varför? Frågorna poppade runt i huvudet!
Sen insåg jag att denna någon antagligen kommit från Lusses blogg, så nu skall jag fråga ut henne om vem det kan vara :D

Men jag frågar här också!
Dexters pappa - vem är DU?
*nyfiken i en strut*
Hur har du hittat hit?

PS. Ja, jag vill ha koll... haha, trodde jag aldrig!

Fredagsmys
Min syster är underbar. Att planera med henne är helt omöjligt.
Vi bestämde att vi skulle ses igår under dagen, för att umgås tillsammans.
Efter mitt tandläkarbesök skickade jag ett sms: "Är du vaken?"
Ett segt svar kom: "Ja, men är bakis! Ynklig syster."
Haha, en fredag min syster, som snart fyller 40, bakis. Det är helt underbart. Det är sann livsglädje om du frågar mig!

Hon skulle komma och hämta mig eftersom jag är en säl, en lat säl, att tilläggas.
Rolle, sambon, hade tagit bilen. Haha.
Men det bästa med allt är att hon har en lösning på allt. Ta en taxi, kom det enkla förslaget.
Sagt och gjort: en taxi rullade långsamt in till stan med sin tunga last, jag!
När jag kom hem gick vi och handlade pizza och hyrde två filmer.
Sen la vi oss i hennes soffa och degade tillsammans framför Illusionisten, med Edward Norton. Han är lätt bäst i "American History X", men killen har typ inte gjort några dåliga filmer. Även denna film var grymt bra. Under tiden målade syster mina naglar och vi pratade som bara systrar kan göra. Kan tilläggas att jag lätt är avundsjuk på hennes liv.
Ett bra jobb, inbjuden till partys hyfsat ofta, och en tre på söder, med den fina pojkvännen.
Så jag fick gotta mig i alla detaljer från hennes utekväll.
Det gjorde gott för mitt "sex and the city"-egojag.

När klockan blev halv sex så ringde jag Simon, för att vi alla fyra skulle titta på den andra filmen som vi hyrt, Blood Diamond.
Han kom, han åt, och sen slappade vi alla fyra framför deras nya flatscreen-tv.

Choklad, chips och skönt slappt sällskap.
Livet var bra igårkväll, kan man säga. :D
Film nr 2 var också grymt bra, lite mycket amerikanskt snyft, men en helt sexfri rulle, men med manlig kärlek, mellan huvudkaraktärerna.

Idag är en ny dag, och den har börjat lika jävla bra.

Vi har legat i sängen hela dagen, pratat och lyssnat på radio. Varje gång vi har såna här morgnar så inser jag hur mycket jag saknar samtalen, de där man har ofta, när allt är nytt och spännande. De samtalen som lätt försvinner i vardagen.
Men jag känner att vi är sjukt bra på att pria detta i vårt liv. Nu står mannen i mitt liv i boxers och steker pannkakor. Kan det bli bättre?
Kanske helt töntigt att skriva i en blogg, men jag älskar honom så mycket. Även om jag inser fördelarna med att han inte läser denna blogg.

Ikväll har Simons moster och man en årlig sommarfest.

Så det är bara på med festblåsan, slå klackarna i det nyktra taket och parta på!

Haha, vi får se hur kvällen avlöper!

/Flikkan

Artikel i SvD om Stureplan

Läsvärt!

Vad tycker vi? Kommentera. Visst är detta dagens citat?

"Hon följde med männen hem för att ha sex men när de ville ha analsex sa hon nej. Det slutade med att de tryckte upp en 20 cm lång fjärrkontroll i hennes underliv och sedan turades om att ha sex med henne: analt, vaginalt och oralt... Rätten tyckte nämligen inte att det gick att bevisa att männen förstod att det var en våldtäkt."
Logiskt va? Det finns ju sjukt många tjejer därute som vill ha en fjärris i f*ttan!

Over and Out - flikkan

PS. idag skall jag till tandläkaren - hatar tandläkaren! Sen skall min syster få trösta mig med choklad!

Glamour...

Ja, jag vill ha glamour, är det så konstigt?
Om jag hade kunnat leva ett "sex and the city"-liv, så skulle jag vilja göra det.
Eftersom jag är gravid i nionde månaden, och inte jobbar utan bara går hemma och drar, och egentligen inte har något modeintresse whatsoever, så antar jag att det blir svårt att förvandla mig till en Carrie över en natt.

Men mitt mål är att börja jobba på lämpligt flashigt ställe på Stureplan efter mammaledigheten, klä mig i kritstrecksrandig kostym(alá Miranda Hobbes) och gå på afterwork med mina lika chika "kindpussarvänner" på ställen som Riche och Undichi.
Jag skall anställa en barnflicka till mitt svenssonliv ute i förorten Liljeholmen, och enbart träffa ungen när jag kommer hem och skall "jobba lite" medans min "hemmaman" tar hand om lill*n.
Och när mitt liv är tomt men rikt, eftersom jag jobbat ihjäl mig i flera år, och min familj knappt känner igen mig, skall jag bryta ihop i galet skatt och skrika: Men ni är bara avundsjuka! till främmande människor på tunnelbanan, dit jag förvirrat mig nån dag, eftersom alla vet att tunnelbana inte funkar ihop med GLAMOUR!

Jag förbannar denna serie som har gett oss alla en sjuk bild av verkligheten, som vi strävar efter. Vem ser ut så här?

Dagens Boktips: American Psyco, av Bret Easton Ellis. Boken tar upp ovanstående problem på ett mycket kladdigt, realistiskt sätt.

Nu är det dags att ta sig ur sängen och duscha, sen diska och ägna mig åt glammig matlagning! Jippie!

Det här känns ju jävligt bra!!! Not!

Suck, vilka muppar det finns!

Sover bort hela dagen - sjuk?

Ja, imorse var underbart roligt.
Jag steg upp tillsammans med Simon och drönade runt i lgh, knappt vaken. Efter lite tetrisspelande och så, satte jag på radion, då jag blivit tipsad av Simon att lyssna på Adam och Gry på Mix Megapol mellan 8-10.

Just denna dag när jag slår på radion så är Alex Schulman gäst, han är ju sjukt rolig!

Katrin, Alex fru, bloggar också, och så gjorde även hans bror Calle.
Nu fick jag höra på radion att hans mamma(!?) också har börjat blogga! Haha, hela klanen är igång!
Hur Alex lyckats få hela sthlm att läsa hans blogg är ofattbart, han är mer Svensson är allsång på Skansen, känns det som!
Han är sjukt roligt, hur som helst, och idag på radion blev han nertystad av moraltanterna Adam och Gry, när han ogenerat började prata om HIV-smittade utländska horor! Haha! Mediakåtare kille får man leta efter!

Sen efter att jag lyssnat klart så gled jag ner i sängen igen, och klev precis upp kl ett på eftermiddagen, jag borde skämmas! *ler stort och gäspar*
Datorn fick stå på, och vilken liten egokick man får när tre kompisar har försökt börja en konversation på MSN. Datorhora är vad jag är! Narki, narki.


PS. Alla ni som läser och INTE skriver kommentarer, ni kan alla dödens DÖ!!!
Alla andra får ha en skön dag, jag borde leta upp lite mat... *rotar i skåpen*

föräldrakurs och fjäderholmarna

Jaha, så idag har man varit på sin första föräldrakurs. För er som inte har barn så kan jag förklara. Eftersom man som förstagångsgravid är ganska nervig inför förlossning och att bli förälder så erbjuder ens barnmorska en kurs, där man kan ventilera rädslor, träffa andra mammor och pappor to be och få information om vad som komma skall! Man träffas tre gånger, 2 timmar i taget.

Det första som händer är självklart att klantjag har fått fel tid för mig, så jag och Simon glider in en halvtimma försent, trötta som fy fan.
Vi sitter en stund och lyssnar medans barnmorskan förklarar och visar bilder och pratar om bäckenben osv. Själv sitter jag tyst och tittar på de andra paren som är där, jämför magen och funderar.
Något jag inser är att de flesta par som är där liknar varandra till hy och utseende. Det är uppenbart att de flesta hittar väldigt liknande partners, både i klädstil, hy, utseende, färger osv. Jag tror att vi avvek mest från mallen. Simon är ju en typiskt blek svensk, och jag är lite mer åt olivhållet.
Han är blåögd och jag brunögd osv.
Självklart stod några par ut mest, de pratade mest, frågade mest och var mest aktiva, ungefär som när man går i skolan. De var också de som såg bäst ut, var snyggast klädda osv. Helt enkelt de mest "populära", för att fortsätta jämföra med skolan. Och helt klart de mest självsäkra.
Sen separerades vi i mamma- resp. pappagrupper och skulle diskutera hur vi känner inför förlossningen osv. Egentligen kom vi inte fram till nåt speciellt, men det var skönt att prata av sig lite.
Samma sak framträdde här, tre tjejer plus jag pratade, resten satt mest tysta och lyssnade.
Jag skulle tippa på att det var samma sak hos killarna, men jag skall fråga Simon ikväll när han kommer hem.
Sen fördes vi ihop igen, för att nu sätta oss och se en förlossningsfilm om tre par.
Det är INTE vackert att föda barn, det är ganska kladdigt, kan jag berätta!
Men ändå fick flera tjejer tårar i ögonen av denna 70-tals vhs-film.
Jag tyckte mest att det var komiskt.
Filmen var också väldigt politiskt korrekt. Ett par var blandat, en svart kille och en vit tjej. Ett par skulle ha tvillingar, och en tjej var ensamstående och hade en tjejkompis med sig som stöd.
Killarna talade mest om barnvagnar, pappadagar och annat praktiskt, enligt Simon via telefon nu.

Men det var spännande, undrar hur nästa vecka blir.


När jag kom hem så ringde Erika, Simons syster, och frågade om jag ville med och bada. Hon drog med mig via båten till Fjäderöarna. Första gången i sthlm skärgård, och jag har bott här sen 2005. Haha!
En bild måste jag lägga in på henne, hon är så sjukt snygg!!
Det var en underbar dag!

Kram faster Erika!!

Fika i solen

Åh, det är så skönt, för första gången på länge tog jag vädret tillvara och vågade mig ut i världen för en solig fika med Lusse. Och mitt hemmasittande syns ju en aning på bilden! Blekfisen lilla jag!

Det var så skönt att sitta ute och dricka kallt och prata lite om allt möjligt.
Men ett problem idag är matintaget, jag verkar inte få i mig så mycket. Allt jag ätit idag är en skink- och ostsmörgås.
Satt precis och såg ett program om folk beroende av plastikkirurgi. Alltså, herreGUD, en tjej övertalade sin man att de var tvungna att sälja sitt hem för att hon skulle kunna fortsätta att operera sig. Och han GICK MED PÅ DET!
Känns ju helt sjukt. Men jag är väl fel person att kommentera, då jag efter amningen kommer att fixa mina tuttar och bleka tänderna.
Men vi har för fan råd med det, jag kommer inte att offra något för varken oss eller vårt barn.
Äh, tycker det är helt sjukt. Hade det stått mellan nya tuttar och en ny lgh så hade jag ju valt det andra alternativet, självklart!

/flikkan

stureplan.se - Here I come!

Simon töntar sig och leker stureplansbrat - det roliga i historien är ju att han har varit en liten stekare för bara några år sedan!

Vilken underbar mupp man är tillsammans med! :D

Middag med Ronas och Findus!

Jajamen, igår var det fredag.
Eftersom dagarna betyder noll för mig då jag ändå bara är hemma så får jag tänka tillbaka på fornminnes tider, och minnas hur skönt det kändes med fredagar.
Simon skulle sluta vid tre, så jag gjorde absolut ingenting fram tills dess. Det regnade ute, och det var underbart att sitta inne i värmen och spela dator :D

Vid tre hade älsklingen fortfarande inte dykt upp. Vi hade bestämt oss för att träffa Ronas och Findus och hitta på nåt, och jag, som inte varit ute på HUUUR länge som helst kände mig som ett barn på julafton!
Klockan hann bli halv fem innan en trött sambo drasade in genom dörren. Då satt jag bokstavligt talat och hoppade i soffan, otålig som få.
Skönt att mötas av det om man är trött, eller hur?

Iallafall, sagt och gjort, han och Findus ringdes lite, och höll nästan på att besluta att vi skulle komma hem till dem och laga mat. Jag satt och skakade på huvudet så jag nästan höll på att få en hjärnskakning, jag ville se folk, jag ville UT!

Simon ser mina diskreta(?) tecken till slut, och beslutet att vi skall hämta dem vid sju för att åka ut och äta på restaurang tas.

Vi plockar upp dem och hamnar i gamla stan, där vi promenerar runt för att till slut hamna på en italienare. Alla vill ha pasta, och pasta beställs in, tillsammans med rött vin till herrskapet som inte är "Svenssons", alltså Ronas och Findus.

En förklaring först: Ronas är Simons barndomsvän. De har känt varandra för evigt. Findus är hans flickvän. Vår relation är ganska störd. Det är som att personkemin så fort vi ses alla fyra blir helt dysfunktionell. Om vi träffas tre, ex jag, Ronas och Findus, eller Simon, Ronas och jag, funkar hur bra som helst, vi studsar runt och allt är bara soft.
Men alla fyra på samma plats brukar bli katastrof.
Det som är konstigt, som vi alla kommit överrens om, är att vi inte har problem med andra vänner eller par vi umgås med. Vi fyra funkar bara inte.
Men Simon och Ronas är så viktiga för varandra att alla försöker om och om igen, för det betyder allt.

Denna kväll är inget undantag, utan börjar bra, men urartar i en konfrontation mellan Ronas och Simon. Under alla sina år ihop har de hittat en ganska elak, hackig, grabbig jargong. Men eftersom de båda börjar bli vuxna så funkar inte det längre, och Ronas känner sig istället påhoppad av Simon.
För första gången så pratar vi om problemet utan att börja bråka, som vuxna.
Så alla berättar om saker som är känsliga för dem, och som man kanske kan låta bli att beröra verbalt när man ses.
Kvällen avslutades trevligt iallafall, men gud va trött jag var när vi kom hem.
Men det var underbart att vara ute och inte bara sitta hemma och värpa.

Idag är Simon iväg och spelar golf med min syster och hennes kille, Rolle.
Hoppas de får uppehåll.
Jag skall träffa Lusse för en fika efter lunch, men annars blir det lugnt, måste vila inför kvällen. Simon skall komma och hämta mig och sedan skall vi åka till Syster och Rolle för att umgås lite alla fyra.

CountDown

Konstig morgon...

Ja, klockan fem blev man väckt.
Av vem då? undrar du.
Ja, den som kommer att funka som min levande alarmklocka i de närmsta fyra åren.
- Njurar, det är väl onödigt att ha, skrattade den rått och sparkade till!
Jag har fått en tandköttsinflammation och jag är kallsvettig och klibbig.
Lillen är sjukt aktiv. Och detta oroar mig, eftersom min barnmorska kläckte ur sig den läskigaste kommentaren senaste besöket:
- Ja, alltså, om vattnet går innan nästa besök, så lägg dig ner.... och ring förlossningen.
- Men, varför i hela friden skulle vattnet gå redan nu?? Undrade jag med stora ögon.
- Ja, den lille ligger så högt upp att det är risk att den sticker ner en hand och tar sönder hinnorna. Eftersom huvudet inte är fixerat, så finns det plats därnere för såna aktiviter, och vi vet ju att det är en liten buse därinne! Så sa hon och sen skrattade hon rått. Eller, hon skrattade nog välvilligt men gud va det kändes rått. Och läskigt.

Iallafall, eftersom jag inte vill väcka den trötta kropp som slumrar bredvid mig ligger jag och försöker lugna lillen med mjuka masserande drag. Efter två timmar somnar jag om, bara för att vakna av att killen går upp och skall till jobbet halv nio.
Jag sätter mig upp i sängen, och börjar prata. Om barn,
Försäkringskassan och om pappa- och mammadagar.
I eftermiddag skall vi nämligen planera vår ledighet. Och min förväntning är att han har en uppfattning om hur länge han vill vara ledig och när.
Och jag lovar, jag kan inte sluta prata, kände mig helt cp. Jag följde honom till dörren och fick en kram, fortfarande pratandes om allt möjligt. Killen kollar konstigt på mig och flyr ut.
När han gått inser jag hur skumt jag beter mig, så jag lutar mig ut genom fönstret för att säga hej då på ett normalt sätt.
Haha, känner mig helt konstig.
Undrar lite vad jag skall göra idag.
Kanske åka in och hälsa på jobbet.
Men först skall jag spela lite dataspel och sen duscha.
/flikkan

Flikkan fuskmålar i smyg!!

Haha, nu har jag gjort mitt första "hemarbete".
Jag är sen tidigare helt ovan vid målning och liknande, men nu har jag gjort det. Jag har åkt till en färgbutik, inhandlat färg, målat över fläckar och fixat det jag strulat till.
En sak min sambo kan intyga är att jag är bra på att ta sönder saker, men hyfsat dålig på att fixa dem. Fråga bara vår microvågsugn, vars plastskyddskåpa fortfarande är halvsmält ett halvår efter min smarta idé att poppa popcorn i den, utan att ta bort skyddet.
Haha! Den smälte, ops!
Jag fixar en ny, sa jag, full av självförtroende!
Eller hur?

Men förhoppningsvis märker aldrig sambon att vår nya fina vägg har blivit ommålad, vet inte om jag vill berätta hur klumpig jag är, nu när jag löst problemet! :D

Morgontrött

Jajamen, nu skall flikkan ut på äventyr.
Jag spillde ju ner mitt tangentbord, som jag berättade om senast.
Jag har också upptäckt fläckar av det spillda på vår nymålade vägg. Haha, eländet tar aldrig slut.
Därför skall jag nu iväg till det bästa stället för att köpa färg, alviks måleributik!
Bussarna går regelbundet, och jag tänkte försöka hinna med att åka vid nio.
Resan tar tråkiga 23 minuter, så inhandlandet av en tidning känns crutial!
Sen är tanken att jag och Erika(simons syster) skulle bada idag. Haha, ja, eller hur? Vädret känns underbart med tanke på att det är kallt och klibbigt ute idag, en kombination som jag bara inte fattar existerar.
Så nu är det dags att hoppa in i duschen.
Jag återkommer när jag kladdat klart med färger. Wish me luck.
Ikväll skall jag till min kära syster, men som Simon(sambon) sa igårkväll, så är det antagligen bättre om hon kommer hit, då jag på kvällstid långsamt glider in i koma och antagligen inte orkar ta mig varken dit eller hem kommunalt, det finns bara inte. Vid fem så ligger jag på soffan och ojar mig som mest. Det är också då det gör ont som mest, i höfter, ben och fötter.
Kram kära syster, älskar dig, men kan inte lova nåt!
Pussar till alla.

Ingen bra dag!

Fy fan vilken skitdag det har varit idag.

Jag stiger upp tidigt och får i mig morgongröten. Detta gör att jag känner mig oövervinnerlig, eftersom jag inte lyckats äta gröt under hela graviditen.
Sen sätter jag mig vid datorn. Och spiller över hela tangentbordet.
Fan också! Jag är så klumpig att det är skrämmande.
Så, iallafall, iväg vaggar jag runt på stan på jakt efter ett nytt tangentbord, beroende som jag är.
Och att vagga runt och inse att alla affärer i förorten jag bor inte har något annat än fula vita ÄCKLIGA tangentbord, det är fan inte kul, när man känner sig som en säl bara man skall ur sängen på morgonen.
Ja, jag vet, jag är en stil-homo, men jag måste ha ett matchande.
Webbhallen blir det till slut, och vid detta laget svettas jag äckligt nog överallt. Det är klibbigt och varmt ute och nu börjar det regna också. Inte ett sånt där skönt svalt regn, utan äckligt varmt vatten som rinner i ögonen.
Suck!
Jag får hjälp av en kille. Till slut går jag därifrån med ett tangentbord och en usb-konverter, eftersom vi inte har uttaget på vår alldeles för NYA dator.
Jag kommer hem, och pluggar in skiten. Alltså, se detta framför er, en knubbig gravid säl(osmidig som få) som försöker krypa under ett skrivbord.
Det funkar inte. Frustrerad ringer jag webbhallens kundservice och ber om att få numret till butiken jag varit i, så jag kan ställa killen till svars, gravidstyle.
Men de har inga telefoner i butiken, får jag höra. Jag morrar att jag vill bli uppringd av honom inom en timma, annars jävlar.
Sen försöker jag slänga på luren, men inte ens det funkar eftersom vi har en bärbar jävla telefon!!

Efter en tröstlunch innehållande det jag älskar mest just nu; potatis och smör; så bestämmer jag mig för att gå ner till butiken igen.
Jag vaggar iväg, bara för att inse att jag börjar få förvärkar halvvägs. Jag ser alltså butiken, och vägrar nu ge upp. Jag haltar in och blänger ner killen som hjälpt mig, men eftersom han är upptagen med kund, märker han ingenting.

Jag får hjälp av en ny snubbe, och lassar upp det satans tangentbordet på disken.
Han ser osäker ut, eftersom jag står och flämtar och inte får ur mig i ett ord.
Efter fem långa minuter häver jag ur mig: Byta, funkar inte!
Han ber inte ens om kvitto, han skulle bara våga, frågar bara om jag vill ha ett nytt.
Jag väser ur mig vilken jag vill ha och får den. Fem minuter senare står jag utanför butiken och inser att jag inte ens var tvungen att betala mellanskillnaden. :D

Sen vaggar jag hem och installerar skiten, denna gång på framsidan via usb, i och med att jag inser att jag inte kommer in därbak en gång till.

Skönt nog så funkar det inte denna gång heller.

Här bryter jag mitt löfte att inte äta godis och trycker i protest i mig fyra rutor marabou. Som reklamen säger, hur många rutor gör dig glad?

Och hör och häpna, fyra rutor gjorde tricket. På mitt sockerrus gör jag något annorlunda och efter 20 minuter får jag igång fanskapet.

Ikväll kommer Simons föräldrar förbi. De vill kvällspromenera, och jag tror inte för fem öre att det kommer att ske. Men det är en vacker tanke!

Peace out!

PS. Förresten, säljaren ringde tillbaka, fem timmar senare. Han fick sina fiskar varma! Hehe!

Lunch med Sara

Åh, idag fick jag besök av Sara och hennes underbara lilla flikka på 3,5 månader.
Jag bjöd på lite lunch, pasta och kyckling, och fick massor med tips och råd. Sen gick vi och shoppade lite, och jag hittade den underbaraste lilla hiphop-outfiten till älskade sötnosen.
Kolla in bilderna!
Nu skall jag till barnmorskan!

inspirerad

En vän till mig har tydligen bestämt sig för att ta tag i sina svagheter, i form av glass.
Läs mer om henne här
Trots min graviditet känner jag nu att jag också skall ta tag i mina svagheter. Så från och med imorgon så skall jag inte äta annat än mat.
Alltså inget:
- Godis
- Glass
- Chips
I will keep U posted, om hur det går för mig!
Idag har jag därför ätit upp allt onyttigt som vi hade hemma.
Haha, ett bra sätt att förbereda sig.

Lite bilder!

<---- Olof, Nova och jag!
Biggan och lilla Nova----------->

Barnvagnsmaffian

Varför behöver man den tuffaste, nyaste, DYRASTE barnvagn?
Därför att om man inte har det, så saknar man något som människa.
Det förstår ju alla, eller hur?
Nu är det som sagt 6 veckor till datumet för bebisen, och jag började så smått titta runt på nätet efter barnvagn.
När vi var på ett-års-kalas förra helgen så fick jag en mamma att chockat utbrista:
- Men.... med bara sex veckor kvar, hur skall ni hinna?? Har ni inte handlat nåt?
Jag och killen tittade på varandra och skakade på huvudet.
-Nej, ska man det?

Hon skakade suckande på huvudet:
- Men snälla ni, det är ju leveranstid, minst 6-8 veckor på alla vagnar.
Vår kostade 8000 kr, men den har allt, både liggvagn och sittvagn, den är allt vi kommer att behöva i vagnväg.
Sen log hon och såg nöjd ut.
Killen fick lite panik, men han har ett behov av att ha kontroll på allt.
Jag log lite för mig själv. Sen satt jag mig vid datorn när jag kom hem...

Idag var vi i Täby, köpte en vagn med ligg- och sittinlägg, begagnad, 2500 kr, med allt vi kommer att behöva i vagnväg tills ungen börjar gymnasiet...

Blocket.se rules!

Herregud, jag förstår inte frenesin.
Har ni någonsin hört någon utropa:
- Mitt starkaste minne från barndomen är helt klart min stålblåa, tuffa terrängvagn med alla tillbehör. Pappa körde mig i den överallt!!

Nu har vi fått låna en bil barnstol för nyfödda och en babybjörn* av våra underbara vänner Biggan och Olof. De är de skönaste föräldrarna man kan tänka sig, flummiga och harmoniska, för det mesta. Och deras lilla dotter, Nova (1 år om tre veckor), är också helt supergullig.


Vi har tre plagg för hemtagning av paketet. *ler*

På en vecka har vi lyckats skaffa allt det som behövs förrutom en barnsäng. Utan att stressa, och framför allt utan att ha lagt för mycket stålar på saker barnet varken kommer att komma ihåg eller uppskatta.

En säng kommer nog att införhandlas på IKEA, sen är vi praktiskt redo för vårt lilla paket.

Mentalt vet jag inte hur det är, däremot.

Resten av dagen har tillbringats hemma hos Biggan, Olof och Novas trea på söder.
Vi har ätit goda hamburgare, ätit goda hemmabakade kanelbullar och umgåtts.
De har ett sånt där hem som man inte vill lämna.
Men Biggan har nog varit hemmamamma för länge nu, hon börjar bli frustrerad.
Och jag förstår henne.
Så nu skall Olof jobba tills nyår och sedan skall han vara hemmapappa så att hon kan starta eget designbolag. Jag hoppas hon gör det!
Jag måste erkänna att jag har samma rädslor angående min och killens prioriteringar.
Vi får se hur det blir med jämställdheten efter födseln.

Puss alla!
Nu skall jag sätta mig framför en karta HOMM* och njuta av lite hjärnlös strategi och krig, tillsammans med min älskling.

*Babybjörn = Bärsele (eftersom man som nyförlöst verkligen inte är glad att tappa de där extra kilona, utan gärna tar på sig dem igen, genom att bära barnet i en sele på magen - människan är konstig, och inte fan skall jag vara sämre!)
*HOMM = Heroes of might and magic (strategispel för datanördar, går mest ut på att bygga upp en armé och slåss med andra arméer - helt meningslöst men sjukt kul!!)

Efternamnen tar över världen!!

Ja, va fan skall man göra?

Det är sex veckor kvar och jag anar redan nu att denna blogg kan bli min enda länk till omvärlden under en hyfsat lång period.

Eftersom jag redan ser magen som en egen kroppsdel, alltså att magen kommer gående och nån meter bakom den kommer jag, så antar jag att jag inte kommer att orka lämna vår lilla etta speciellt många gånger innan det är dags att åka till KS.
Att bli "handikappad" hemma var inte direkt nåt jag väntade mig.
23 år gammal, och redan sjukskriven! Ni hör ju hur absurt det hela är!

Semestern gick åt till renovering av ettan, eftersom vi skall bo här med en skrikande liten i 1,5 år tills vi flyttar in i vårt svenssonliv i liljeholmen.
Familjebilen har vi redan...
Ingen hund, men vilken vettig människa i stockholm som bor i lgh skaffar hund, speciellt som arbetsnarkomanföräldrar?
Fast jag kanske kan skaffa en stor DYR designerväska att släpa runt bebisen i?
Its all about appearance, eller hur?

Nej, men skämt åt sido, så är den här bloggen en utmaning till en vän, du vet vem du är, som är för feg för att skapa en blogg och därför bara läser andras, till exempel Alex Schulmans och även hans brors blogg!!

Det är dags nu.
Efternamnen tar över världen!!!